Travtermer

En startmetod. Hästarna samlas upp bakom en startbil försedd med gallervingar. Bilen accelererar mot startplatsen och fäller ihop vingarna när startlinjen nås.

Antalet startande ekipage vid autostart är normalt max 12, men kan i vissa lopp vara max 15. Häst 1-8 startar från framspår, medan häst 9-12 startar i det bakre ledet. Om antalet anmälda är 13-15 hästar startar häst 1-8 från det främre ledet, häst 9-12 från den andra ledet och häst 13-15 från det tredje ledet.

Vid strykning flyttas övriga hästar från samma led, som startar längre ut på vingen, ett snäpp närmare in mot innerspår. Exempelvis, om häst 5 är struken kommer häst 6 starta från spår 5, häst 7 från spår 6 och häst 8 från spår 7. Häst 9s position påverkas ej, den är kvar på innerspår i andra ledet.

Vilken utrustning hästen körs med: skor, vagn, huvudlag. Olika balanser påverkar hästar olika och tränaren kan göra ändringar i balansen för att få hästen att trava så bra som möjligt.

Skor och vagn-info rapporteras in i Sverige före loppet.

När hästen tävlar utan skor. Säger någon barfota eller barfota runt om har hästen inga skor alls. Balansen kan även vara barfota endast fram eller endast bak. I Sverige rapporteras balansen, alltså om hästen kommer tävla med eller utan skor, in före loppet. Internationellt får man som spelare inte alltid tillgång till denna info.

Många hästar anses göra en bättre prestation barfota. Vissa hästar har dock känsliga hovar och och trivs inte barfota. Under vinterhalvåret råder barfotaförbud och alla måste tävla med skor runt om, på grund av det hårda underlaget.

Travlopp i Sverige delas upp i 3 olika kategorier, utifrån hur långt loppet är: kort distans, medel distans och lång distans.

Kort distans: från 1.609 m (en engelsk mile) till maximalt 2.139 m
Medel distans: från 2.140 m till maximalt 2.639 m
Lång distans: från 2.640 m och uppåt. 3.140 m är också en relativt vanligt förekommande längd på långa distanser, men längre än så är extremt ovanligt.

De vanligaste tävlingsdistanserna i Sverige är 1 640 meter, 2 140 meter och 2 640 meter.

I ett kort lopp anses hästarna generellt behöva klara ett högre tempo under en kortare tid och besitta snabbhet, medan hästarna i långa lopp behöver ha styrka och uthållighet, för att orka hela vägen till mål.

På estable.se kan premiummedlemmar enkelt se hur en häst tidigare har presterat över olika distanser. Fördelat på kort, medium och lång distans visas hur många vinster, andraplatser och tredjeplatser hästen har tagit över respektive distanskategori. Antalet presenteras i procent av hästens totala antal starter på distansen.

Estable har data från 2019-01-01. För äldre hästar, som har startat innan dess, visas alla lopp därefter. För yngre hästar, som gjort sin första start efter 2019-01-01 visas alla starter samt dess kval.

Positionen utvändigt om ledaren. En svårare position att vinna från, då loppet blir några meter längre i ytterspår samtidigt som många hästar upplever positionen som psykiskt påfrestande.

Duktiga hästar kan självklart vinna från dödens. Det beror bland annat på vilka konkurrenter den möter, hur tufft motståndet är, vilken häst som leder på innerspår och hur loppet har körts hittills.

En häst har olika gångarter: skritt, trav och galopp. Galopp är den snabbaste gångarten. Inom travet ska hästen enbart trava - börjar den galoppera måste kusken omedelbart försöka få tillbaka hästen i trav.

En häst blir diskvalificerad på grund av galopp om den galopperar längre än 150 m, om den galopperar 3 gånger i samma lopp eller om den galopperar över upploppet.

Vissa hästar är mer känsliga än andra och har en högre risk för galopp, vilken i sin tur innebär att hästen har en större risk för att bli diskvalificerad. En sådan häst kanske man inte alltid vill spika i sitt system. På estable.se får premiummedlemmar ta del av hästens andel galopp, alltså i hur många av sina starter den har galopperat (i procent).

Internationellt rapporteras galopp annorlunda än i Sverige, varför det ibland saknas galoppdata på hästar som tävlat mycket utomlands.

Att en häst börjar galoppera i ett travlopp kan bero på många olika saker. Till exempel kan hästen vara för ivrig och vill fram snabbare - den börjar då galoppera då galoppen är en snabbare gångart än travet. Hästen kan också bli stört av något, så som att en annan häst kommer för nära eller att den råkar springa på en annan sulky, och den kan då tappa takten och börja galoppera. Ibland faller den in i galopp för att den är för trött för att uppehålla tempot i trav.

Innan en häst får starta i ett riktigt tävlingslopp måste den först klara av ett kvalificeringslopp (kvallopp). Där får hästen visa upp sig och bevisa att den är i tävlingsmässigt skick, och den måste godkännas innan den får börja tävla på riktigt.

Det finns främst fyra anledningar till att en häst måste genomföra ett kvallopp:
1: Hästen har aldrig startat.
2: Hästen har ingen godkänd tävlingsprestation under de senaste tolv månaderna.
3: Hästen har inte minst 2 godkända tävlingsprestationer på de fem senaste starterna, alternativt tre icke godkända tävlingsprestationer på raken.
4: Hästen har ådömts ett kval av en banveterinär eller en måldomare.

På hästens detaljerade egna sida finns en lista över hästens tidigare lopp. Har den genomfört ett kvallopp sedan 2019-01-01 finns det med i listan. Det är markerat som Lopptyp: Not set.

I samma vy finns en summering över hästens tidigare totala antal starter. I denna är kvallopp ej inräknade.

En häst som vinner ett lopp, trots att få trodde den hade en chans att vinna. En skräll har högt odds eller är väldigt lågt spelad i poolspel (under 10%) och ger god utdelning vid vinst (mot en högre risk).

En position i loppet, innehas av den häst som går i ledningen.Ett spetsbud är en häst som tros kunna ta ledarpositionen i samband med starten. Oftast en startsnabb häst, en häst som startar från innerspår bakom bil eller från ett så kallat springspår vid voltstart.

När endast en häst väljs som vinnare i en avdelning under ett flerloppsspel, som till exempel V75, V86 eller V4.

‍“Jag ska spika Ble du Gers, han är en given vinnare i V75-6.”

‍I analysfasen, innan du har gjort dina slutliga val, kan du prata om spikbud: en häst med god chans att vinna och som du inte tror behöver garderas, en häst som du tror kan vara aktuell att spika.

I voltstart kallas spår 6 och 7 oftast för springspår. Hästar som startar från dessa spår får ett längre anlopp i starten, vilken ger dem möjlighet att snabbare komma upp i en högre fart. En startsnabb häst från ett springspår har ofta goda chanser. Det är dock inte alla hästar som gynnas av springspår.

Vilka spår som är springspår kan variera något beroende hur travbanan ser ut.

En häst med egenskaper som gör att den presterar bra på långa distanser som 2640 meter eller längre.
De är ofta starka och håller samma fart genom hela loppet. Det är dock vanligt att de inte är så bra på tempoväxlingar.

STL står för Svenska travligan som är en tävlingsserie för de främsta och bästa travhästarna. Du kan läsa mer om STL här.

En form av handikapp, där konkurrensen i loppet jämnas ut av att bättre hästar startar längre bak och alltså behöver springa en längre distans. Används endast vid voltstart, ej autostart.
Vanliga tillägg är +20 m och +40 m, men även längre tillägg förekommer. Tillägg bestäms utifrån hur mycket pengar hästen har tjänat. I loppinformationen anges ev. tillägg och vilka nivåer som är aktuella.

Ex. Lopp 3-åriga och äldre lägst 100.001 kr. 2640 m. Tillägg 20 m vid vunna 350.001 kr, 40 m vid 700.001 kr, 60 m vid 1.400.001 kr

En startmetod. Hästarna samlas upp på ett förutbestämt sätt i olika volter, cirklar runt och vänder upp i körriktningen under startkommandona KLART-ETT-TVÅ-KÖR. I Sverige går volten motsols.

För att göra loppen jämnare kan hästarna i voltstartslopp belastas med så kallade tillägg, vanligtvis beroende på hur mycket pengar de tjänat. Varje tillägg är 20 meter långt.

Internationellt kan voltstart genomföras på andra sätt, beroende på respektive lands regler.